vrf inte

(null)

icke-kronologisk uppdatering om lite vadsom

Vi kan börja med en liten gulle-bild då det inte bara kommer bli positivt, som alltid. Ärlighet och uppmärksamma psykisk ohälsa är lite mina motton.
 
 
Så, då påbörjar vi detta inlägg.
 
 
Mitt mående har tyvärr varit lite som bilden ovan. Sedan har jag lite extrema extra symptom under min lingonvecka vilket är nästintill outhärdlig nedstämdhet samt ångest och värk till den grad att jag kan gråta av smärta. Så min nya terapeut, som är fantastisk, har hjälpt mig att ta tag i denna process och i måndags satte jag in en p-stav! Vilket förhoppningsvis kommer ta bort min mens fullständigt, ja ja för mycket information men whatever. Var efter det varit extremt nedstämd i några dagar samt värk men nu känns det otroligt mycket bättre och jag hoppas verkligen att den kommer fungera för mig.
 
 
Sen har det blivit lite hårförändringar, samt ett destruktivt beslut att klippa lugg.. men hittat små sätt att trolla bort den!
 
 
Vi har ju även haft halloween och om än jag stannade hemma (snälla, håll avstånd, följ restriktioner, bär mask, tvätta händerna samt sprita) och hade skräckfilmsmaraton ville jag ju göra någon slags sminkning!
 
Nu kommer vi till hur jag försöker trolla bort min lugg haha.....
 
 
Sedan får vi inte glömma då jag fyllde år i oktober, och nej inget lär vara i kronoligisk ordning i detta inlägg. Så länge sedan jag faktiskt bloggade och uppdaterade om mina dagar. Men min mor och syster hjälpte mig med ett roligt firande trots omständigheterna!
 
 
Fick lite presenter varav en kom till mig via lite spiritualitet!
 
Spenderade stora delar av dagen med konversationer om att behålla ”barnet” inom sig. På kvällen tog min mor fram healingkorten på bilden (likt tarotkort) till sig själv och ur faller kortet ”inre barn”. Då kommer hon till mig och säger ”de här är dina” och jag älskar dem. Helt glömt hur min spiritualitet faktiskt hjälper mitt mående.
 
Om du fnyser åt mig just nu så tänk på att vi kan ha olika åsikter, olik tro men ändå komma överens. Vi bör alla, oavsett, respektera varandra.
 
 
Juste, min bror fyllde år i september så vi hade ett litet firande för honom med mat och fika. Nu kommer den en mycket gulligullig bild på mig och min broder Alexander som små och en tagen på hans födelsedag då jag köpte honom en uppblåsbar krona för att, japp, påminna honom om hans inre barn. Hehe.
 
 
Sicken söt jag var! Och han också.. förstås.
 
Men ja, tillbaka till mitt mående så går det väldigt mycket upp och ner. Försökte ta upp plugget igen under sommaren men stress och prestationsångest krossade mig totalt så blivit pausat än en gång, men det går framåt överlag trots det. 
 
Har lite svårt, pga sämst minne, att komma ihåg vad jag nämnt i tidigare inlägg. Blev misshandlad i början på sommare vilket gav mig en lätt hjärnskakning och ännu ett trauma yay! 
 
Nedan är en bild inspirerad av Bellatrix, mitt mående efter misshandeln. Kände mig trasig, tom, uppgiven och nedbruten.
 
 
Jag har även fått bryta kontakt men en ny vän jag fick, han ljög och manipulerade och var inte snäll någonstans.
 
Men nu till det positiva!
 
Jag känner en sådan frihet i att bo själv, vilket jag gjort i snart ett år. Innan var det med min syster vilket inte fungerade. Känner mig mer självständig och om än jobbigt att göra hushållssysslor så känns det bra. Försöker även träna, joggade i våras och sedan kom misshandeln och blev sängliggandes men tog sedan upp det igen men sedan kom plugget och blev sängliggandes. MEN har märkt hur det blir lättare för mig att träna inom hemmet dvs inte fokusera på promenader eller springa, istället gör jag träningsövningar. Vilka jag försöker göra varje dag och känner mig minsann "förfriskad" efteråt vilket känns så givande.
 
 
Då mitt mående har varit rätt så instabilt har jag såklart Vilja som ska vara med mig konstant då jag dippar, och alltid ska hon vara så nära som hon bara kan vara. Älskar henne så.
 
Måste ju även visa upp den lite knäppare katten, Soki! Som har varit till stor tröst hon med, ska alltid vara med mig precis som Vilja men snarare följa mig till vart rum jag är i haha. My loves.
 
 
Sedan kan vi avsluta med gårdagen, Joel kom lite senare och hängde med mig också, sådan underbar och fantastisk vän. Ska försöka blogga lite mer varierat, om än jag vet att ingen läser finner jag det kul att dokumentera hur det går för mig, I guess. Speciellt med mitt minne som dessutom under sämre mående nästan ger upp helt. Menmen, min gårdag, då även jag blev modern med air pods!
 

there was a time i couldn’t see myself growing older

Ångest och nedstämdhet. Konstant.
 
Jag självskadar, ligger mest bara i sängen, kan sova i flera dagar, äter knappt. Försöker se andra utvägar, ta promenader, miljöombyte, ta hand om mig själv, planera mina dagar så jag gör iallafall något. Alls.
 
Har läkarmöte imorgon och självklart kommer det vara med en av de värsta läkare jag träffat, men ska skriva upp vad jag tänkt ta upp. Se det som en möjlighet då man inte får läkartid på psykiatrin ofta.
 
Varit till akutpsyk tre gånger på två månader, spenderat en natt två av gångerna och tredje ville jag bara hem. Miljön är hemsk. Hatar det där men är ju enda möjligheten då jag ligger hemma i sängen och börjar planera vad jag bör skriva på mitt avskedsbrev.
 
Jag försöker, jag försöker verkligen. Ska ta upp dbt imorgon, vilket dem tjatat om i år och inget verkar ju hända så får väl ge det en chans. Vet bara inte vad jag ska göra av mig själv - konstant. Måste väl hitta någon aktivitet, börja plugga igen, volontärarbeta. Behöver dock även aktiviteter hemma och har mina listor men fokus saknar, motivation saknas, inspiration saknas.
 
Just nu sitter som ett svart moln av ångest i bilen tillbaka mot luleå, tänkte att ett besök till min mor i gällivare kunde hjälpa. Men nej, tyvärr inte. Men jag försöker.
 
Jag försöker.

don't trust a perfect person and don't trust a song that's flawless, honest

Lyssnat och lyssnar mycket på Twenty one Pilots därav mina senaste två rubriker.
 
Sen någon vecka tillbaka började jag minska sertralin och sedan började sätta in brintellix vilken jag ändå har förhoppningar för. Men under denna tid har mina listor på vad jag ska göra var dag blivit riktigt långa då om jag inte håller igång blir tankarna riktigt mörka, främst ett hejdå föralltid.
 
Varit inlagd två gånger de tre senaste veckorna och senaste gången var min värsta upplevelse någonsin, fick inte min ordinerade dos av sömnemedicin på kvällen. Lyckades skada mig på kvällen samt kämpade en timme för att inte försöka hänga mig och sedan larmade jag och de tog ut allt de kunde komma på att jag kunde använda.
 
Trots detta hade läkaren redan under natten bestämt att jag skulle bli utskriven, berättade ingående om mitt mående, mina tankar, mina planer som kommer och går. Hon lyssnade inte på ett ord. Då jag lämnade rummet och en annan som var närvarande vid mötet sa att jag är välkommen tillbaka sa jag att då kommer jag redan vara död. Ingen respons. 
 
Tidigare den kvällen blev jag misshandlad både verbalt och sedan fysiskt av någon jag såg som en nära vän tex slagen fram och tillbaka med påse med fyllda energidrycker över huvudet. Detta var i förrgår. Så nu har jag bulor och blåmärken, känner inte för att göra något åt det då jag inte orkar eller känner för att göra det värre eller trigga mer drama med denna människa. Då hon är drama deluxe.
 
Har ny samtalskontakt ännu en gång, får väl hoppas på att denna faktiskt kan ta kritik kring sitt arbete då jag säger ifrån då jag känner mig felaktigt behandlad. Än så länge har det endast blivit över telefon men har cykel nu så nästa vecka får det blir mitt mål.
 
Annars har jag självskadat på sistone, känner att det är "bättre" än något värre om än, såklart, inte bra alls. Har riktigt fina vänner som stöttar mig, men vill inte heller lägga denna börda på någon då jag måste lära mig hantera denna destruktivitet och impulsivitet som nu blivit väldigt frisläppt ännu en gång. Lärt mig mycket genom åren men väldigt svårt att hantera då det nu ändå känns nytt.
 
Sen, ang psyk och dess sugighet (i stort brist på bättre ord), trodde då jag att jag stod i kö för utredning av ytterligare diagnoser samt psykoterapi redan sen i somras då dem pratade om det. Men står inte i någon kö, så får väl börja tjata om det vilket man alltid får göra. Tjata, tjata, tjata.
 
Min mor kom iaf på besök från gällivare igår så är inte ensam och fortsätter med mina listor och daglig motion. Även börjat fundera på bröstförminskning då det tar otroligt på min rygg, men måste då gå på möte ang viktminskning då det annars kan bli komplikationer.
 
Sedan (och nu blir det lite too much information) så har jag fått tillbaka min sexlust men känner inte att jag vill dejta någon då jag är i detta mående. Men har haft någon myskompis, en nuvarande som jag verkligen uppskattar. Så det är ett stort tecken på bättre mående.

sometimes you got to bleed to know that you're alive and have a soul

 
Yo. Just nu mitt i medicinjusteringar, vilket fick mig att känna mig nästintill hypoman första två veckorna då jag började trappa ned sertralin men sedan blev det orkeslöshet. Även otrolig impulsivitet samt destruktivitet, även riktiga mörka tankar. La in mig på akutpsyk för två veckor sen vilket ändp kändes som ett "avbrott" men även en bekräftelse på att min mående är "riktigt" då jag själv förminskar det alltför ofta.
 
 
Annars så har jag iom att jag nu bor själv rensat hela lägenheten och börjat fixa lite fint, vilket känns så bra. Blir även att tapetsera om i hall och vardagsrum och även byta golv i alla rum förutom köket. Inte känt innan att jag skulle klara av att faktiskt bo själv så känns fantastiskt och känner mig så otroligt mycket mer självständig.
 
 
Nyligen skrev jag ett inlägg just kring steg för att försöka ta sig upp ur sin depression, vilket jag är stolt över ändå. Börjat skriva mer om just psykisk ohälsa på min instagram vilket hjälper mig, genom att vara såpass öppen. Här är några av mina listor, tagit allt steg för steg och har tagit tid. Nu tar jag promenader varje dag och cyklar otroligt mycker mer, vilket är väldigt uppfriskande.
 
 
En månad har jag nu kört helt utan bh vilket är så bekvämt. Kan ha roligare kläder utan bh-band som "förstör", behöver inte köpa bhs för kring tusen kronor, börjat hjälpa mig komma över mitt komplex kring dem. ÄR SÅ SKÖNT.
 
 
Även spontanklippt håret och ÄLSKAR DET, så fräscht, iallafall lite mindre som en pälsmössa. Har tidigare alltid gått med uppsatt hemma och nu kan jag låta det vara fritt och glatt. Känner även att det passar mig så otroligt bra.
 
 
Slänger in en liten gullebild på mig och Vilja här. Mvh catlady, know and own it.
 
 
Sedan, hör och häpna, lagade HELT SJÄLV en maträtt från Linas Matkasse som min mor bjöd på. Blev lite misstag här och där, såklart pga kass i köket, men lyckades rädda det ändå.
 
 
Sen har jag skaffat en så otroligt fin och underbar vän, vid namn Alvin. Han brukar komma förbi och bara kolla till mig då jag mår dåligt, så genuin och genomgod.
 
 
Faktiskt gjort min egna "frälsarkrans", med sådant som betyder för mig. Då kör vi från vänster till höger, min depression och ångest som jag försöker distansera från mig som person därav skyddande pärlor runtom. Sedan kommer min aura, vilken alltid är väldigt blå för lugn och grön för kreativitet. Rosa är för barnet inom mig och en påminnelse att alltid låta henne vara närvarande. Efter det har vi det vakande ögat, står för min spiritualitet vilken hjälpt mig genom riktigt hemska perioder i mitt liv. Sist men absolut inte minst har vi universum, min fascination, nyfikenhet och intresse att lära mig mer.
 
 
Ovan har vi en av mina nuvarande favvolåtar! Nedan kommer ännu en.
 
 
Självklart blev jag introducerad till denna av drak-avsnittet i Rick & Morty, men så skön och lugn och chill. Älskar.
 
 
Så avslutar vi med missarna, primadonnan och vackraste Vilja och så knäppa men gulligaste Soki. Som visst, så mys då dem är så sociala men alltså, ibland. Men då jag mått dåligt kommer dem alltid och ska trösta.
 
Tänkt skriva ett inlägg endast om mitt mående men får se när jag känner för det, gått väldigt upp och ned och försöker fixa med psykiatrin för utredning för ytterligare diagnoser samt psykoterapi då jag har några trauman att bearbeta. Både kring nära/kära och död, även våldtäkt och övergrepp.
 
MEN för att inte sluta med något sådant nedstämmande bjuder jag på ännu en bild på mitt älsk. Även ett stort tips att börja med, en tacksamhetsbok.
 

i´m baaaaaaack

 
Ugh, längesen jag gjorde detta men tycker ju om att ge lite uppdateringar kring mitt liv på denna blogg om än ingen läser, men hej igen! Mitt mående på senaste har varit så otroligt dåligt jag att jag har svårt att beskriva det med ord men har ett instagram-inlägg där jag försökt skriva och berätta om det ingående och väldigt ärligt. Var väldigt nervös med tanke på vilken respons jag skulle få, men endast positiv och fick en påminnelse om hur vackra, fina, snälla, omtänksamma människor det finns som faktiskt bryr sig. Ni kan se inlägget på min instagram vid namn Amaliafredrika.
 
Nedan kan ni se hur mitt rum såg ut då jag varit så otroligt uppgiven och nedstämd, tror aldrig mitt rum har varit såpass stökigt. Tog dock tag i det en dag (efter-bilden under dvs) och försöker nu skriva en lista på saker jag ska göra var dag. Även börjat med en tacksamhetsbok, vilket är ett råd till alla. Det jag själv skrivit som "intro" vad det är för något är:
 
Denna bok är som en påminnelse att även in the darkest of times finns det något fint, ljusglimtar och något att vara tacksam över.
 
(null) (null)
 
Jag har isolerat mig, det vet jag. Men inte fullständigt, har kontakt med vänner och familj och även sporadiskt hängt med vänner eller någon vän. Har hängt mycket med Rebecka, som är så otroligt fin och omtänksam och underbar och stark och ställer verkligen upp för en. Även joel som är lika fin han med. Fick nyligen åka in till akutpsuk och båda följde, men självklart hände ingenting. Hade möte med min nya samtalsterapeut, stått på väntelistor från slutet på sommaren till början av detta år och nu fått en ny terapeut jag verkligen tycker om. Men det mötet, jag tyckte det var väldigt bra och poduktivt vilket även Becca tyckte som följde med. Läste dock anteckningen efter mötet där totala motsatsen stod. I måndag hade vi ännu ett möte, då via telefon för jag orkade inte ge min energi till att träffa henne, och tog såklart upp det.
 
Finner det alltid påfrestande då människor i allmänhet inte kan inse när dem gör fel och kändes så i början på samtalet men då jag påpekade fler exempel. Efter jag förklarade att allt ligger tyvärr inte på mig, så kunde vi konversera otroligt mycket bättre. Det kändes bra, dock pratade vi om en i personalen som jag tyvärr fått kontakt med genom att ringa akutjouren så samtalet avslutades med en panikattack.
 
Som tur var var mötet precis klart då, så kunde avsluta det och säga hejdå och sedan försökte Becca lugna mig och fick ta lugnande. Vilket jag är glad att jag har men är inte något jag vill ta för ofta. Nedan ser ni iaf fantastiska Becca!
 
 
Sedan, pga corona, har jag som sagt hållt mig väldigt isolerad men kom på att jag vill börja med brun utan sol! Lite ironiskt då det kan möjligtvis se ut som om jag varit utomlands, men då behöver jag nog inte jag anstränga mig lika mycket för att hålla avstånd från andra människor då jag väl är ute. Om du inte vill se fötter (om någon faktiskt av slumpen, I guess, läser min blogg) så bläddra snabbt förbi nästa bild. Är vanligtvis lika blek som ett spöke men kolla vad brun!!! Och fin!!!! Och fräsch!!!!!
 
(null)
 
Men ska även visa en selfie, såklart. Är ju vad denna blogg lever på.
 
(null)
 
Måste ju även berätta att igår var det ingen vanlig dag, för det var Sokis födelsedag! Denna jobbiga underbara fantastiska lilla råtta är nu sex år!! Men beter sig såklar fortfarande som en kattunge, hon är dock bäst. Delad plats med Vilja såklart.
 
(null)
 
Sen måste vi ju vara rättvisa och kolla lite på urgulliga fluffbollen vid namn Vilja.
 
 
Min syster har även hon fyllt år, då köpte jag en hel massa "småsaker" så hon hade paket i plural, blåste upp ballonger och köpte tårta. Hon var inte så pepp på att fylla år så ville rädda hennes dag lite med en sådan överraskning. Sedan såg vi på film, myste med katterna och åt alldeles för mycket tårta.
 
(null)
 
Även bestämt mig att oavsett situation ska jag inte dölja mina ärr. Go me!
 
Bodde själv med min syster ett tag då min mor bosatt sig i Gällivare, men funkade tyvärr inte och ville känna mig självständig och bo själv. Vilket jag nu gör! Vilket är lite läskigt, att lära mig ta hand om ett hem helt själv. Men jag kommer komma dit, är så glad för all hjälp jag har runtom mig men känns inte längre lika skrämmande. Det är skönt och tycker verkligen om det, speciellt nu när jag börjat känna att jag kan klara av det här.
 
(null)
 
Annars så försöker jag börja rita mer samt pysslat mycket, delvis då jag skaffat en tatueringsmaskin som jag snart måste jag ta mig tid att börja förstå mig på. Men är riktigt pepp ang den, men som sagt, mitt mående har inte direkt varit det bästa. Alls.
 
Meeeeeeeen nedan är en bild jag ritade väldigt nyligen och finner sådan ro och lugn då jag ritar. Även skapat en ny instagram med syftet att visa just det jag ritar och pysslar. Den kan kan ni hitta på Amalia.Pysslar.
 
(null)
 
Även gjort en hårtransformation, vilket jag ofta gör då jag har dippar i mitt mående just för en förändring men även kul. Började med att bleka och trivdes verkligen i det? Trots gult. Men lade sedan in en grå färg, ni kan se bilder ovan hur det blev. Så snyggt, enligt mig. MEN saknar då det var riktigt ljust så försöker nu få ut den gråa färgen just för att ljusa upp det. Blandar lika delar schampo och bakpulver vilket verkar fungera väldigt bra, sliter dock men vårdar och vårdar.
 
(null)
 
Ja, mitt mående igen. Vill mest demonstrera hur jag mått de kvällar jag faktiskt orkat ta mig ut och göra något. Hur jag kraschat på kvällen då det tagit all mig energi på alla plan.
 
När det blev värre dvs nyligen passar denna demonstration varenda sekund av mina dagar. Men nu har Becca "bott" hos mig och är fortfarande här och känns som det börjar vända. Hon är verkligen ett otroligt stöd.
 
(null)
 
Var på krogen, I know, what? Why? Tycker inte riktigt om krogen. Men! Det var gayklubb så Tess kom till mig och vi gjorde oss fina och förfestade lite hos mig jag och hon och sedan hos några vänner. Till den punkten hade jag roligt. På krogen däremot, nej. Trångt, högljutt, de jag hängde med betedde sig inte riktigt som någon jag hade velat vara på krogen med så efter ett tag åkte jag hem. Köpte lite mat på vägen, la mig i sängen och kollade lite serier tills jag däckade.
 
På bilden nedan hade jag det roligt dock, kände mig så snygg. Cameo-byxor (som tyvärr är Tess, måste köpa egna) och svart linne. Lite Kim Possible vilket jag älskade.
 
(null)
 
Det är mycket jobbigt som har som hänt, tror inte jag har energin att berätta allt särskilt ingående. Min mormor ramlade, höftkulan genom bäckenet, operation där dem sa att det finns en chans att hon inte vaknar. Var då hos dem och jag och morfar tog hand om varandra. Allt gick som tur var bra och nu är hon till och med utan kryckor och springer runt.
 
Min mor har även hon opererat höften, vilket jag som så lätt får katastroftankar är otroligt orolig över. Men det gick bra och nu har hon kommit hem till mig resten av sin sjukskrivning.
 
Min farfar dog i slutet på hösten, vilket var väntat men man är oavsett aldrig förberedd. Det tog väldigt hårt på mig, hade starka suicidtankar då jag inte vill vara med om mer sådant. Jag vill inte förlora människor jag älskar, vilket är vad man gör då man blir äldre. Jag ville inte vara med.
 
Nedan är min vackra farmor och min stiliga farfar då dem gifte sig.
 
(null)
 
Sedan kom julen.
 
(null)
 
Julen spenderade jag som vanligt hos min mormor och morfar. Vilket var väldigt mysigt om än jobbigt med tanke på mitt mående, gick ofta till gästrummet för att vila och få vara ensam. Älskar dock att vara hos min mormor och morfar, de är underbara. Nedan kan se min gullemorfar och moi!
 
(null)
 
Vi hade även som vanligt minijul med min farmor och pappas sida av familjen, vilket var väldigt roligt och mysigt det med. Och jag som älskar smink skapade någon slags julälva-kreation.
 
(null)
 
I början av sommaren blev jag trött på att vara blond så jag tänkte att om jag ska återgå till färgglatt varför inte ge mig själv en utmaning? Så det blev..... *trumvirvel*.......... REGNBÅGS! Blev så nöjd och lär definitivt färga liknade igen, hade dock bara butiksköpta färger, inte de jag brukar använda som håller otroligt mycket längre men jag älskade det så länge det varade.
  
(null)
 
Sommaren kan sammanfattas med följande bild.
 
(null)
 
Även shoppat lite! Nu kommer tyvärr inte allt i kronologisk ordning, eller ja från nu och tillbaka. Men detta var nyligen!
 
 
Blev mycket mer än dessa plagg men dessa må vara vilka jag älskade mest. Känner mig förresten som en lurvid isbjörn i jackan hehe.
 
Ang dejtande så dejtade jag en tjej i några månader som sedan flyttade till Stockholm utan att meddela förrän efter? En kille som utnyttjade mig. En snubbe som manipulerade och hade inte en så hälsosam livsstil eller som man kunde ha intressanta och givande konversationer med. Även en jag verkligen tyckte om men han hade sexuella problem och vill inte sätta mig i en sits där det som redan hänt, som slutade med att jag la mig bredvid min mor (som lyckligtvis var här) och grät, ska hända igen.
 
Känner även att jag nu behöver fokusera på mitt mående, brukar undvika att dejta någon då jag mår som nu. men kommande bilden beskriver mycket väl hur jag känner ibland. Så vi kan avsluta med den!
 
(null)
 
 
 
 

min sommar, tills nu i guess

 
Så, hej. Jag har försökt börja vlogga, streamade ju där ett tag och blev en slags aktivitet under min dag samt hjälpte mig med min rädsla att bli fotad samt mitt mående. Men att vlogga, det känns betydligt mycket mer läskigare att lägga upp än att streama och bara ta det som det kommer i streamen.
 
Iallafall, gått igenom mycket och haft en tuff sommar. En kompis var nära döden men som tur är, så överlevde han. Det påminde mig dock om Simon, min absolut bästa vän som dog förra året i slutet på september. Sen kom dagen då det var ett år sen sedan han dog, sen jag hittade honom, sen begravningen vilket tog hårt på mig. Jag pluggar än en gång på distans, men jag har haft ytterst svårt att studera under sommaren. Helt ärligt, så har jag mest legat i sängen eller soffan, som blivit min säng då jag inte vill vara ensam (min mamma har sin säng i vardagsrummet).
 
 
Jag tog en resa till skellefteå, där allt inte gick som planerat och min far som då var i sin stuga i piteå fick hämta upp mig. Efter det följde drama och bråk, lyckligtvis har det löst sig nu, men även det tog på mig.
 
 
Jag försökte trots mitt mående att ta mig ut, men mitt "äventyr" gjorde inte något bättre. Förutom att jag tog selfien både ovan och nedan. Uppskatta the small things in life, right?
 
 
Jag tog mig iallafall ut en dag, en dag jag blev lite smått manisk, och köpte mig en Nintento Switch! Även Mariokart, Just Dance och 1 2 switch. Till en början dansade jag tills min träningsvärk gjorde det svårt för mig att sova haha.. tråkigt är dock att jag på sistone inte orkat dansa såpass mycket som jag önskat.
 
 
Jag försöker även bli blond igen vilket är lite smått svårt då det blåa/gröna pigmenten i mitt hår dyker fram så fort de får chansen men idag blir det att bleka iaf utväxt och sen tänkte jag köra på färgbomber. En lite mörkare i botten och en kall blond i resten, blev pepp bara av att skriva om det haha.
 
 
Men som ni ser, har det ju börjat bli ganska blont. Annat som varit/är jobbigt är att jag behövt tänka efter om vissa personer tar mer energi än de ger, om jag borde ha kvar i mitt liv. Har dock varit så skönt att bestämma sig och slippa all negativitet vissa kan bidra med. Jag har inte många vänner vilket gjorde detta svårt men uppskattar de få nära fantastiska vänner jag har nu ännu mer.
 
Kan avsluta med en gullig Vilja som tycker om att ta min plats bara om jag lämnar för att snabbt gå på toa.
 
 
Och hur mitt current mood varit och tyvärr, oftast är.
 
 

01:56

Hej, längesen jag skrev något. Har haft det jobbigt ett tag nu, eller ja jobbigare än jag haft senaste året. Vuxenpsyk har verkligen hjälpt mig, det har dem, men senaste året har de sugit. Rejält. För att citera så anses jag inte vara "behandlingsbar"??? Liksom what?
 
Deras jobb är ju att hjälpa men känner mig så oönskad som att jag är för dålig för att få hjälp pga missat möten men anledningen till det är ju att jag inte orkat lämna sängen så håller dem det mot mig. Typ du går ändå inte att behandla så vi tycker inte du ska få någon hjälp av oss. Lycka till med att ruttna bort och ja, kanske dö till och med! Yay. Hejdå vi suger och har uppenbarligen glömt vad som är syftet med vår verksamhet.
 
Sen var det även en i personalen som var irriterad på mig? Hur oprofessionellt är det inte att låta sina personliga åsikter påverka om jag får hjälp eller inte. Har hursomhelst fått hem papper till en annan avdelning jag sist fick hjälp från, så ska fylla i dem och skicka/ge till läkaren jag har möte med på måndag. Där läkaren förresten ska avgöra om jag går att behandla. Hur sjukt låter inte det? Har kämpat med mitt mående så länge och är så trött på det.
 
Har hursom en väldigt fin pojkvän som hjälper mig, och underbara vänner och familj. Och just nu är jag i pappas nybyggda stuga som är så mysig, vi har ätit sushi, pratat, kollat lite serie och myst på.
 
Vaknade dock sex på morgonen idag, så gick och la mig vid sex på kvällen haha. Kunde inte hålla ögonen öppna, men sen så vaknar jag igen klockan tio! Så det var ju mindre bra, pappa hade iallafall inte lyckats somna än så vi rostade mackor och sen har jag pratat med min pv tills han skulle gå och lägga sig. Även sett Polarexpressen för första gången, jag vet, att jag inte sett den innan är ju skamligt. 
 
Tänkte väl försöka somna igen på ett tag, men är så lugnt och skönt att vara vaken på natten. Dessutom så fridfullt(?) här, tystnaden och lugnet. Ganska så underbart. Får dock inte vapea inomhus (är vattenånga så sätter sig ingenstans men ja, skeptiker till fader haha) så det är lite tråkigt, men förstår ändå. Nu blir det väl att kolla något mer på mobilen eller kanske läsa, läser just nu En vampyrs bekännelse som är SÅ bra.
 
Hoppas du som läser detta har det bra. <3

mån 13:16

Hej, så det var längesen jag skrev något här eller någonstans egentligen, hur jag känner och vad som pågår i mitt liv. På twitter skriver jag dock iofs, men inte att jag sätter mig ner och faktiskt skriver, för hur mycket kan man egentligen rymma på hundrafurtio tecken? Nu har jag lösenord på bloggen, vilket jag har pga problematiska saker jag skrivit/lagt upp angånde min psykiska ohälsa. 
 
Vilket jag ibland fortfarande har svårt att ta in att det är fel, att det stärker "tävlingen" som man så ofta man se när det gäller dåligt mående. Den som mår sämst vinner, den som skurit bäst och mest vinner, den som blir inlagd vinner, vilket är så sjukt. Och jag har ju gjort ett inlägg där jag ändå går ini detalj vad det var som hände, mitt sista suicidförsök och jag vill inte ta bort det just för att jag vill komma ihåg hur allt hände - för min skull. Vad som fick mig att bestämma mig för att ja, jag vill faktiskt leva.
 
Dessutom är jag lat och måste isf redigera ut vissa delar ur vissa inlägg samt skriva om det inlägget, just för att unvika detaljerna. Men jag låter det vara, är inget jag skäms över och inte något jag är stolt över.
 
Annars så nu, pluggar jag inte men har planer att fortsätta med det då jag känner att jag har orken. Börjat DBT, halvt iallafall. Möte på fredag och just nu pratar jag endast individuellt med min samtalskontakt/terapeut vilket känns bra, sen blir det färdighetsträning - om jag bestämmer mig för att jag vill gå denna behandling och då om jag tolkat allt rätt, skriver på ett kontrakt för iaf tre månader - med andra som går behandlingen. Det känns lite läskigt, att sitta i grupp och lära sig olika färdigheter som ska hjälpa mig med min emotionella instabilitet.
 
Sen så har jag ju fyllt tjugo, hade en jättebra födelsedag men orkar inte riktigt gå in på det mer annat än att jag tog ut mina krafter fullständigt. Ville ha en jag-är-tjugo-woop-woop-födelsedag vilket jag ändå hade, men på kvällen kraschade jag och mådde sämre än jag gjort på länge vilket nu sitter kvar. Men har en, okej detta är läskigt att skriva haha, men ja jag har en jättefin pojkvän som verkligen hjälper mig och gör mig glad. Men jag har inte mycket energi att göra mig av med, mycket ångest har jag dock. Men det kommer bli bättre, jag får hålla ut och försöka fortsätta göra saker om dagarna - så mycket som jag orkar dvs - och fortsätta gå på möten. Kanske rita, läsa, kolla serie, film, spela pokemon, tv-spel.
 
En sak med att vara så energilös som jag nu är/varit i några dagar, jag har som accepterat att "okej idag har jag gjort det här och nu får jag ta det lugnt och kanske avboka det där för det orkar jag inte" och får inte ångest över det men det sociala, det kan bli jobbigt. Har ju redan svårt med det sociala men känner ändå att jag kommit långt men när min energi tagit slut, blir det så otroligt jobbigt när jag vill vara social men jag har inte kraften att anstränga mig till det. Som tur är har jag en familj och släkt som förstår hur mitt mående kan vara, även vänner och pv men ugh jo det är jobbigt.
 
Ville väl bara skriva av mig lite, vet inte om jag ska ta bort lösenordet, det får nog vara kvar ett tag till för just nu är jag sjukt jävla utmattad. Tog theralen till sömnen igår = halvzombie idag och kom hem från M (pv) för ett tag sen, ätit iallafall men tror jag måste sova eller iallafall vila ett tag till.

mående, babbel, bio

 
Hej igen, har mått ganska så skit till och från, varit inlagd igen, blev två dagar pga kändes så jobbigt att vara där med tanke på att det påminde mig om hur det var sist (vilket var min mest trivsamma inläggning typ(?), tills jag blev utskriven och då inte lika bra) och det blev väldigt jobbigt.
 
 
Här är en bild från då jag var inlagd två veckor men vi kan låtsas att den är från den senare gången..
 
Hursom så var jag på möte igår om DBT, vilket jag nu vill och kan gå! Så har inbokat tre till möten och sen får jag se om jag fortfarande vill och då skriva kontrakt osvosv. Är så glad att jag har min mamma då jag knappt lämnar lägenheten om än sängen, älskar henne så.
 
 
Annars under sommaren har jag druckit, hängt med folk antar jag, var på nå cruising, nattbadat, varit i piteå där pappa och hans nya fru bygger stuga. Då har jag, farmor, Amanda och pappa badat på (piteå havsbad-)stranden(?) och det var så mycket vågor. Så roligt, åh. Så har jag och min sestra solat och lyssnat musik, pratat. Och nu snart kommer hon hit igen!
 
 
Här är jag om min farmor, men hon är emot facebook osv, tycker alla är så elaka (vilket, japp kan va sant, hon är så fin och gullig) och vill inte vara med på internet. Så hon fick bli en cool smiley ist!
 
 
Hahahah fick min bror att posera som en drottning(tror jag haha), men ja här är han på altanen till stugan dem bygger. Vi var där och hjälpte vår käre far att skruva fast paneler(?) på väggarna och gräva ner någon sladd, aja var mkt trevligt. Fick till och med klättra in i luckan till under taket, hehe det var kul. Jag kan vara ett barn, tycker om det hos mig själv och känns ändå viktigt att hålla fast vid det, barnet inom oss, på något sätt.
 
Okej nu är jag helt off topic men har planerat min första tatuering sen jag var sexton, har ej blivit av, men det är väl typ "meningen" bakom den. Inte för att tatueringar behöver ha någon mening, men just denna är som för att påminna mig själv. Jag har tänkt tatuera den på min underarm, som en påminnelse och just varför underarmen är pga mina självskadebeteenden vilket typ kommit tillbaka lite. Men inte alls som förut, så yay för det.
 
 
Sen ska ju denna flicka, vid namn My, flytta till Riga, vilket suger för mig men så roligt för henne!! Och kan ju hälsa på och då ha boende så kanske lite roligt för mig med hehehe. Men hon hade iaf en avskedfest, vilken var väldigt rolig och behövde nog det (vilket hon sa när jag äntligen tog mig dit efter velande om jag orkade eller inte) för hade inte gått utanför lägenheten på en till två veckor. 
 
 
Träffade fina människor, det var bra <3. Tänkte visa min sminkning för kände mig som en barbieee, voilá:
 
 
Aja annars har jag beställt en väldig massa från wish. Appen jag hatälskar. Men ja, beställt läppstift (liquid lipstick), nagellack, en uv-lampa för gelnagelack (haha... ja), nå kläder, Harry Potter-grejer, allt möjligt. Don't judge me pls... heh. Har ej bilder på allt, men glittret jag använda till sminket ovan+lösögonfransarna (som legit är amazing, älskar dem) är från wish! Och läppstiftet jag har på mig nedan.
 
 
Sen har jag gått på bio! Min andra terapi, i stort sett haha. Sett filmen nedan två gånger, en gång utan 3D och en gång med. Jag gillar ju 3D men var inte mycket wow-3D-effekter, sjukt bra oavsett. Dock gör karaktärerna, skådespelarna och musiken mycket av filmen. Manuset var ju ändå skrivet på sex veckor, men blir så glad av att se den <3.
 
 
Och så en bioselfie! Idag såg jag Sausage Party, alltså den var så sjukt rolig. Så värd att se, lite halvskum men vad kan man förvänta sig hah. Mådde halvdåligt, så åkte in till stan och kollade vilken film jag fortfarande kunde se och det var den enda så ja haha. Mycket nöjd. Trailer nedan:
 
 
Så kan jag avsluta med en selfie, för däckar på riktigt snart så sjukt trött haha hejdå <3.
 

what i've been up to

 
Så, hej igen. La in mig, i mitten på maj kanske. Var lite drama pga psykiatrin kan suga (vet att jag brukar säga det men alltså, haha lite motsägelsefullt men de kan verkligen verkligen hjälpa) men ja, blev att jag låg inne i drygt två veckor och det hjälpte verkligen.
 
Kollat väldigt mycket Dr Who haha, vilket är SÅ bra dock sorgligt att jag sett klart allt och att de på Netflix bara har från säsong fem?? Alltså ingen Tennant-doctor.. men Smith är ju också <3!
 
 
Iallafall så fick jag ny antidepp pga den jag fick då jag sist var inlagd slutade göra skillnad efter typ, en månad. Så haft denna i en månad snart men tar den på morgonen (pga kan störa sömnen) så ja.... heh brukar glömma den. Men på sistone har jag typ ändå tagit nästan varje dag, höjt också.
 
Hursom så var denna gången väldigt givande pga pratade med folk och stannade inte bara inne på rummet som jag brukat utan spelat kort, tennis och gått promenader med fina personer. Faktiskt fått vänner, som jag har kontakt med nu fortfarande. Jag träffade tex denna underbara tjej. Vi fick reda på sen att våra mammor känner varandra och våra bröder spelat basket ihop haha? Iaf, låt mig presentera H!!
 
 
 
Sen när jag blev utskriven och kom hem en snabbis en dag för att sen joina farmor på loppis strejkade Vilja haha..
 
 
 Så fin hon är och så gosig.
 
 
Sen kom ju min syster hem, ända från Filippinerna där hon var i nio veckor. Hon gjorde ett arbete till skolan, fem på en organisation för utsatta kvinnor och fyra ledigt/resa typ(?). Hon pluggar till socionom.
 
Passar henne så bra, att bli socionom. Har verkligen en så fin syster, som bryr sig så mycket om andra och vill använda hennes erfarenheter av psykisk ohälsa att hjälpa andra. Hon fick också mysa med Soki, som hon alltid ska ta med till Umeå haha..
 
 
Alexandra har ju fyllt tjugo också!! Var hos henne under studentkvällen och åt tacos, drack, körde nå lekar och hade det trevligt och roligt med hon och två andra tjejer. Sen skulle vi på krogen men kändes inte värt att slösa pengar på det haha så fick skjuts hem av Alexandras mamma, så snällt av henne.
 
 
Hur jag såg ut, älskar fortfarande läppstiftet från förra inlägget heh. Köpt mycket nya kläder också! Tex tröjan ovan, tröjan nedan och även en fantastiskt snygg jacka som jag ja, älskar. Dock sjukt svårt att fota den pga så lång, men försökte nu iaf! Är från carlings.
 
 
Här är vi! Japp kör med hundfiltret genom gela inlägget hehe. 
 
 
Hehe kändes nödvändigt att smuggla in en selfie där i mitten..
 
Annars har jag varit mycket med My och Olivia, de är så fina dem med. Haha känner mig typ kärleksfull just nu? Iallafall så har vi väl åkt runt, kollat film, ätit ute varit med folk druckit och till och med varit på cruisingen i Piteå (mer typ, jag som drack med My som körde sen parkerade ju man bara bland massa bilar/de man kände typ vet ej och ja pratade med folk, så rökte vi mest pga vad gör man där? om man ej är i den kulturen då haha kändes dumt att skriva så.. heh slut på parentes).
 
 
Kan passa på med en till selfie, en passande haha..
 
 
Har haft jobbigt vilket gjort mitt mående till någon värre nivå av skit, har ju som ändå mått bra lite upp och ner osv men senaste veckan kanske, kanske lite längre, har det blivit värre. Mest bara sovit, ni vet drillen. Men kommer bli bättre. Orkade ta mig till stugan (aka holmen) över helgen iallafall, och är så fint och mysigt där. Holmen, på en ö utan el.
 
 
Försökt fiska lax lite halvdant med mina syskon men inte något napp. Haha eller jo jag hade ju två, superexalterad och ropade till Alex att det rycker tror jag fått napp(!!!) så hade draget fastnat.. Hände två gånger, andra gången fick vi ej lös draget så ja. 
 
Katterna var ju också med, så roligt när de ska jaga mygg. BRA på det är dem också, här har vi iaf en trött Soki som ligger på min axel.
 
 
Men var skönt att komma bort, börjat läsa Liftarens guide till galaxen igen! Ej läst ut hela, den är i fem delar och nu är jag på fjärde. Fantastisk bok. Och underbar film också. Fina naglar har jag också börjat ha, gellack<3 (så med denna bild får jag ju två flugor i en smäll).
 
 
Så brukar ju Vilja försöka ta över mina selfies haha.. så kan sluta med en hon tagit!
 

hår, nytt läppstift och klippt tröja

Hej, så jag har mått ganska så dåligt på sistone, knappt lämnat sängen om än lägenheten, och är nu sen lite mer än en vecka tillbaka kattvakt vilket gjort det jobbigare men det funkar+börjat må mycket bättre. Och min mamma hjälper mig så otroligt mycket, älskar henne. Men inte det jag tänkte prata om nu haha, så ja.
 
 
Var så tveksam på detta läppstift först pga har knappt läppstift, sen hittade jag ju ett då jag var i Umeå som jag älskar heh. Tog dessutom ett tag förrän jag verkligen testade ha detta och nu efter jag haft på mig det idag älskar jag det med haha... Läpparna ser legit större ut, vilket är ja fantastiskt.
 
 
Sen har ju mitt hår blivit längre och tänkt toppa det/klippa någon centimeter.... men lat haha. Vilket mamma gör inte bara men också pga lite anti att gå till frisör pga dåliga klippningar/(speciellt!!)blonderingar + dyrt. Blekte det nyligen och pga otålig och inte hade silverschampoo färgade jag det istället lila haha, lite slarvigt men tog ju ut det gula! Nu försöker jag mest få bort så mycket av det lila som möjligt för att sen ha silverschampoo/-bomb osv.
 
 
Beställde massvis med kläder från nelly för ett tag sen, två stycken som ovan för att jag tänkte klippa en men fegade ut lite... Haha men idag klippte jag! Och är så nöjd.

psyk och jobbigt

Hemskt samtal på psyk, hemsk diskussion senare om motion som jag hört från denna människa om och om och om igen och förklarat lika mycket. Idag alltså, kom hem bröt ihop. Grät lite till och från under dagen också. Och känner mig så dålig att jag aldrig kommer kunna fungera = hur jag mått gång på gång på gång igen. Känns så tjatigt, jag känner mig så tjatig som fortfarande mår såhär och alla runt mig försöker och de tar på dem och jag vill ju må bra=varför jag var på psykmöte, styra upp möten osv. Men fick inte det gensvaret alls utan jag har missat så många möten pga jag inte tar mig upp ur sängen, än mindre ut ur lägenheten. Vilket är varför jag behöver hjälp.
 
Hen argumenterade mot mina förslag hur vi skulle kunna få det att funka tills jag gav upp, blev tjurig och ville inte ha möten alls DÅ tog hen mina förslag och frågade om vi skulle boka in några möten framåt, sa att hen kan boka och skicka för orkade inte ta del av det. Hursom så ska jag byta kontakt pga pratade med en som också pratar med henom och hen särbehandlar (ang missa möten-biten).
 
* Skrev detta förra veckan på kvällen (datum detta publiceras) efter jag varit på möte osv. Ska på möte imorgon igen och kanske ta med en vän som stöd, som stöd för att förklara varför jag vill byta. Och helt ärligt, jag tror nästan jag vill byta kontakt eller till rehabilitering men hen lämnade ett meddelande då hen lät, som att hen verkligen gjort bort sig. Kanske skadar hens karriär? Jag vet verkligen inte. Får väl försöka förklara och se vad hen säger.
 
 
Update: Fick panikångest på morgonen och gick istället på mötet veckan efter. Hen tyckte inte henom gjort bort sig, blev samma diskussion igen vilket jag påpekade. Hen gick på mig och frågade hur jag fungerar i övriga livet pga situationen vi hade, vilket kändes väldigt lågt och förminskande. Av den som alltid ska hjälpa och stötta mig?
 
Sa att det var en väldigt konstig fråga då jag självklart måste få prata med någon jag känner mig bekväm med och litar på och som faktiskt förstår eller upplevt psykisk ohälsa själv. För hen jag pratade med, inte så mycket men ja det fungerade ändå länge men inte då jag började må sämre för då visste hen inte hur hen kunde hjälpa. Kommer bli kallad till en ny pratkontakt, vet inte vilken avdelning och det kommer ta tid men det känns bra. Att få det överstökat, typ.

22/12

Så jag har varit inlagd. Mådde rätt så dåligt där ett tag, fick ny medicin vilken verkar hjälpa. Så det äger ju.
 
Annars har jag varit i ett förhållande, vilket jag alltid varit rädd för/förstört tidigare. Men det tog slut haha, efter fem månader. Var väl bra dock och är väl kanske inte lika rädd längre pga kunde ändå hantera det/förstörde det inte som jag gjort förut. Vilket jag gjort pga seperationsångest (bordeline).
 
Förlängt historia-kursen och måste ta tag i den nu men orkar inte riktigt, får väl be om hjälp av någon. Lär väl bli bra till slut. Mår typ okej överlag, försöker gå ut osv. Göra saker/träffa människor. Fått någon äcklig ökad slags ångest dock, hjärtat dunkar. Har brukat bli svimfärdig/yr/kallsvettig/varm förut men nu är det den slags ångesten plus hjärtat. Vet inte riktigt hur jag ska hantera den men har kunnat vänta ut den, är dock så fysiskt jobbigt att jag ej tänker sönder mig själv. Vilket är vad jag brukat göra under natten.
 
Nya medicinen, valdoxan, har dock hjälpt mot min ångest om natten och typ sömnen? Tror jag. Haha.
 
Annars så trodde jag att julen skulle bli typ, överväldigande och otroligt jobbig men tror jag överlever. Förmodligen jobbigt med mycket människor på julafton, ska till Gällivare och släktingar osv ska dit, men kan väl alltid gå och gömma mig i ett hörn om jag känner för det.
 
Hm. Vet inte om det är något mer? Klippte mitt hår själv, överdrivet stolt över att det blev jämnt osv. Var dock bara några centimeter men ändå! 
 
Känner mig uttråkad och trött på allt, sträckser julkalendrar och hänger med min syster som är på besök. Även köpt skor(!!!). Nu var det nog inget mer haha. Hejdå.

hej

Funderar på att fota mitt hår, månad för månad för att se skillnad. Tänkte dock klippa någon centimeter snart så kör väl efter det!
 
Tror även jag ska tona det, om jag inte är lycklig ändra något. Right?
 
Hade Skype-redovisning idag, gick väl bra. Typ. Läraren sa inte så mycket och drog stela skämt istället, uppskattade det dock haha.
 
Är helt klar med matte-kursen.
 
Men har så mycket plugg nu, historia. Börjar bli stressad över detta, matte kan jag ändå. Osäker på historian pga längesen jag läste det.
 
Har varit apatisk och tom under kvällen, hatar att dåliga tankar återvänder då.
 
Funderat på att lägga in mig, få ordning på mig själv. Är så trasig. Har rutiner men blir värre, tappar dem och orkar inte bry mig.

om praktik, mående och dbt

Skrev detta för en vecka sedan, 05:16:
 
"Hej, jag sover mest hela tiden. Vaknar för att äta, ta medicin (som lindrar men ändå inte hjälper), toalett, kanske lite tv om jag orkar. Varit på möte om praktik, vilket skulle äga om det blir. Om än tufft i början.
 
Ska på möte idag, tidigt, men när jag måste sova kan jag inte. Då har jag ångest och panik. Blandat med att jag är ledsen. Känner mig spyfärdig. Är ett viktigt möte dessutom, som jag väntat på. Om DBT. Vet dock knappt själv vad det innebär, så en får väl googla. Har låtit bli själv då jag vill skaffa min egna uppfattning - alla uppskattar det inte, har jag iaf läst.
 
Kommer förmodligen inte publicera detta och om jag gör det lär jag väl radera det ett tag efter, kanske inte. 
 
Orkar snart inte mer. Tar det aldrig slut?"
 
Fick ett samtal i måndags om praktiken och det finns en ledig plats för mig!! Nästa vecka på onsdag ska jag dit (Idérum på hertsön) och skriva papper, bestämma tider och så. Det känns jättebra, Idérum har en mysig miljö och jag får vara kreativ och sy!
 
Jag gick inte på mötet om DBT, hade inte sovit och hade en spyhink vid sängen. Som tur är fick jag en ny tid, tisdag, alltså igår! Och jag vet inte riktigt vad jag tycker om DBT.
 
Detta skrev jag dagen jag var på mötet, i en grupp på fb för kvinnor med psykisk ohälsa(<3):
 
"Hej, idag var jag på informationsmöte om DBT! Jag har ju Emotionell Instabil Personlighetsstörning (suck att hon rättade mig när jag sa Borderline, beskrev ju ändå mig själv?). Iallafall så är det ju väldigt intensivt, två möten i veckan, missar en fyra så åker en ut.
 
Allting filmas och jag fick på riktigt panik när jag fick höra det, har svårt med att vara med på bild, har svårt med att de antecknar under mötena men det är ju ändå bara jag som har tillgång att läsa det men filmas?? Det är ju hög sekretess och de raderas efter den veckan(?) och det är ju för att de ska kunna ge mig så bra behandling som möjligt men ja, filmas.
 
Annars så har jag svårt att hålla tider/gå på möten, har dessutom sömnsvårigheter som försvårar men detta kanske kan hjälpa? Som rutin alltså, börjar praktik nästa vecka vilket kommer hjälpa med sömnen. Men känns som en väldigt stor press och jag vet inte riktigt om jag gillar konceptet, att en måste må på ett visst sätt för att passa behandlingen. Mår en för dåligt och inte orkar ta sig dit alla gånger åker en ut, gör en inte framsteg åker en ut, vill en vara med är det ändå inte säkert då det är dem som avgör om en passar.
 
Har till fredag att bestämma mig om jag vill och då måste jag vara motiverad, skriva kontrakt, vara kring 75% bestämd på att fullgöra kontraktet, som iallafall till en början är kort. Om jag skulle börja, så är det minst ett år. Behandlingen verkar passa mig, men jag vet inte."

update, kurs, mående

Skulle ju gå en introduktions-kurs för typ kanske ett halvår sen men blev inte av pga inte nog många som skulle gå den senare kursen! Meen nu ska jag gå den kursen, som är under sex veckor med start veckan som kommer! Det kommer vara kring tre timmar varje dag där vi får lära oss om olika utbildningar, åka på studiebesök, gå på föreläsning och så. Har ju även fyllt arton, men tänkta ägna det ett eget inlägg med bilder på moi!
 
Har blivit deprimerad igen, känner dock att det är den "lätta" versionen. Jag försöker att inte pressa mig själv att göra saker jag egentligen inte orkar/klarar av men ugh, har väldigt självdestruktiva tankar. Har även förälskat mig i Vincent Cyr, som gjort en video om depression som jag tyckte var bra så ja, here it is:
 
 
Trots att jag må blä så är jag pepp på kursen, verkar ändå kul + kommer aktivera mig under dagarna.
 
Men annars för att distrahera mig från dessa tankar har jag sett filmer, serier, spelat sims, ritat lite. Har dock blivit bättre nu = kan uppskatta serier/film mer. Är förresten inskriven på vuxenpsyk nu och har endast gått på läkarmöte och när jag mår som nu har jag svårt att svara i telefon (+har haft stör ej-läge), spec om det är dolt/okänt nummer så de har ringt mig några gånger var dag för att boka ny terapi-tid pga orkade ej gå på den som var bokad sååå ja, måste ta tag i det. Men personen i receptionen verkar som en otrevlig/jobbig typ då jag pratat med henom innan?? Men jag ska minsann klara av det. 

it started out as a feeling, which then grew into a hope

 
Förut var böcker min flykt från helvetet som var mitt liv, i nian till exempel då jag läste större delen av dagarna. Hemma, i skolan, på bussen. Då böcker var min ångestlindring. Jag saknar detta så det gör ont inom mig, kände mig precis som ovan. Nu är min koncentration sämst och jag försöker och försöker men det är så svårt, då brukade jag sitta i fönstret (bodde då i stan) men mitt sinne befann sig inuti boken i min hand. Just nu har jag ingen fristad, vars jag kan sitta i tystnad och försvinna för ett tag.
 
 
Jag har inte skrivit mycket om vad som egentligen händer då mitt mående varit som värst. Mina psykoser, overklighetskänslor och när tiden inte går som den ska, den kan hoppa mellan minnen och verklighet, när jag blivit handlingsförlamad och mamma hjälpt mig byta kläder om kvällen, hjälpt mig att duscha. Och minnesluckor, så många minnesluckor.
 
Ibland har jag trott att jag faktiskt är "galen". Men för att citera Girl, interrupted:
 
Sometimes the only way to stay sane is to go a little crazy.
 
 
You can be addicted to a certain kind of sadness. När jag känner mig ensammast i världen eller har den konstigaste mixen av känslor ever och allt jag lyckas göra är att gråta/gråtskratta/hulka så brukar jag lyssna på några låtar som betyder mycket för mig om och om och om igen och verkligen G R Å T A. Dessa:
 
Hachiko runs away - Jan A. P. Kaczmarek
The portrait - James Horner
Possibility - Lykke Li
The call - Regina Spektor
Over the rainbow (Glee cast version) - Glee cast
The scientist - Coldplay
Fix you - Coldplay
Let it go - Idina Menzel
Och utan någon tidigare betydelse för mig förutom känslan låten framför:
Say something - A Great Big World, Christina Aguilera
 
[Min lista på Spotify med låtarna ovan!]

about min svacka

Okej nu får vi detta överstökat!!!
 
Som sagt: svacka, ej varit på praktik, sämst dygnsrytm. Utöver det har min svacka även påverkat min/mitt självkänsla, koncentration, självförtroende och ångest (haft panikattacker under kvällar/nätter).
 
*Triggervarning, kroppsångest (i detta stycke)* Har gått upp i vikt pga olika mediciner som faktiskt hjälpte enormt mycket då(!!) och jag tycker vanligtvis om min kropp lite större. Men just nu, neeeej (= mina matvanor är riktigt dåliga, kan beskrivas som: allt eller inget + obalanserat as hell). Detta är oerhört jobbigt och det blir ännu svårare att gå ut pga är så orolig över hur jag ser ut vilket inte ska spela nÅGON SOM HELST ROLL!!!!!! VIlket leder till att jag även är arg på mig själv pga detta så ja, ugh. 
 
Psykvården suger under sommaren så har ingen utomstående som jag litar på att prata med, har funderat på att lägga in mig några gånger pga mitt mående om kvällarna, som även förvärras pga påfrestande att bo tre pers i liten lägenhet. Åkte förresten till min pappa en natt men där kände jag mig mest tom + saknade mina älsklingskatter.
 
OOH OOH OOH!! Lillkatten heter nu Soki!!!! Och hon är så underbar så underbar, Vilja och Soki kommer verkligen överens vilket gör mig så ajnksvhahnPÖJNÖVBhnscnjkvabh<zc. (Haha vilket inte riktigt hörde hit, äsch.)

when you love someone but it goes to waste

Mitt liv har på sistone varit väldigt upp, ner och hit och dit. Personer jag älskar mår dåligt. Jag ska utredas om ytterligare en diagnos - borderline. Vilket kändes väldigt jobbigt då jag googlade om det, grät i princip under en hel dag och kände mig ensammast i världen. Det kändes som slutet. Och i sådana stunder glömmer en bort allt som en lärt sig under en lång tid fylld med psykisk ohälsa, en är inte sin diagnos!
 
Jag kommer fortfarande vara jag, oavsett hur många diagnoser jag har. Att få en diagnos är egentligen bara ett hjälpmedel, så en kan lära sig om den, hitta sätt att hantera den samt ev medicinera.
 
Tex så uppskattar jag min bipoläritet, jag skulle inte vara den person jag är idag utan den. Och jag älskar mig. Jag är jag och min bipoläritet är ett tillskott på mig, jag är inte bipolär; jag HAR bipolär. Tycker det är på tiden att ändra den benämningen.
 
Har inte orkat med praktiken spec bra på sistone pga personliga skäl som inte är mina att berätta. Detta har förstås påverkat mitt mående också, dygnsrytmen är rubbad, ständig oro. Har ritat en del dock, som någonting lugnande vid ångest.
 
På tal om ingenting så har jag lite nya roliga inköp att visa, har även tänkt ge mig på vloggning igen, så det känns iaf roligt!! Jag och mamsen har dessutom fått en större lägenhet som vi ska flytta till om bara någon vecka så d äger <3.
Tidigare inlägg