Fick ett samtal i måndags om praktiken och det finns en ledig plats för mig!! Nästa vecka på onsdag ska jag dit (Idérum på hertsön) och skriva papper, bestämma tider och så. Det känns jättebra, Idérum har en mysig miljö och jag får vara kreativ och sy!

 

Jag gick inte på mötet om DBT, hade inte sovit och hade en spyhink vid sängen. Som tur är fick jag en ny tid, tisdag, alltså igår! Och jag vet inte riktigt vad jag tycker om DBT.

 

"Hej, idag var jag på informationsmöte om DBT! Jag har ju Emotionell Instabil Personlighetsstörning (suck att hon rättade mig när jag sa Borderline, beskrev ju ändå mig själv?). Iallafall så är det ju väldigt intensivt, två möten i veckan, missar en fyra så åker en ut.

 

Allting filmas och jag fick på riktigt panik när jag fick höra det, har svårt med att vara med på bild, har svårt med att de antecknar under mötena men det är ju ändå bara jag som har tillgång att läsa det men filmas?? Det är ju hög sekretess och de raderas efter den veckan(?) och det är ju för att de ska kunna ge mig så bra behandling som möjligt men ja, filmas.

 

Annars så har jag svårt att hålla tider/gå på möten, har dessutom sömnsvårigheter som försvårar men detta kanske kan hjälpa? Som rutin alltså, börjar praktik nästa vecka vilket kommer hjälpa med sömnen. Men känns som en väldigt stor press och jag vet inte riktigt om jag gillar konceptet, att en måste må på ett visst sätt för att passa behandlingen. Mår en för dåligt och inte orkar ta sig dit alla gånger åker en ut, gör en inte framsteg åker en ut, vill en vara med är det ändå inte säkert då det är dem som avgör om en passar.

 

Har till fredag att bestämma mig om jag vill och då måste jag vara motiverad, skriva kontrakt, vara kring 75% bestämd på att fullgöra kontraktet, som iallafall till en början är kort. Om jag skulle börja, så är det minst ett år. Behandlingen verkar passa mig, men jag vet inte."