Ångest och nedstämdhet. Konstant.

 

Jag självskadar, ligger mest bara i sängen, kan sova i flera dagar, äter knappt. Försöker se andra utvägar, ta promenader, miljöombyte, ta hand om mig själv, planera mina dagar så jag gör iallafall något. Alls.

 

Har läkarmöte imorgon och självklart kommer det vara med en av de värsta läkare jag träffat, men ska skriva upp vad jag tänkt ta upp. Se det som en möjlighet då man inte får läkartid på psykiatrin ofta.

 

Varit till akutpsyk tre gånger på två månader, spenderat en natt två av gångerna och tredje ville jag bara hem. Miljön är hemsk. Hatar det där men är ju enda möjligheten då jag ligger hemma i sängen och börjar planera vad jag bör skriva på mitt avskedsbrev.

 

Jag försöker, jag försöker verkligen. Ska ta upp dbt imorgon, vilket dem tjatat om i år och inget verkar ju hända så får väl ge det en chans. Vet bara inte vad jag ska göra av mig själv - konstant. Måste väl hitta någon aktivitet, börja plugga igen, volontärarbeta. Behöver dock även aktiviteter hemma och har mina listor men fokus saknar, motivation saknas, inspiration saknas.

 

Just nu sitter som ett svart moln av ångest i bilen tillbaka mot luleå, tänkte att ett besök till min mor i gällivare kunde hjälpa. Men nej, tyvärr inte. Men jag försöker.

 

Jag försöker.